Processrätt

Processrättens olika delar

Processrätten brukar delas in i olika delar. Ofta skiljer man på civilprocess, straffprocess och förvaltningsprocess. Civilprocessen reglerar tvistemål vid de allmänna domstolarna – tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen. Straffprocessen reglerar brottmål vid de allmänna domstolarna. Förvaltningsprocessen reglerar förvaltningsmål vid de allmänna förvaltningsdomstolarna – förvaltningsrätt, kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen.

Civilprocessen och straffprocessen regleras framför allt i rättegångsbalken. Men det finns också andra lagar, till exempel lagen om domstolsärenden. Förvaltningsprocessen regleras framför allt i förvaltningsprocesslagen.

Vid sidan om de generella lagarna inom processrätten, så finns det specialregler inom många andra lagar. Det finns till exempel speciella regler om vårdnadstvister i föräldrabalken och hela lagar om specialdomstolar, till exempel lagen om arrendenämnder och hyresnämnder och lagen om mark- och miljödomstolar.

En annan del av processrätten är reglerna om skiljeförfarande. Ett skiljeförfarande är enkelt uttryckt en privat domstol. Två parter som har en tvist kan komma överens om att låta saken prövas i en privat domstol. En sådan överenskommelse kallas för ett skiljeavtal. Då utser parterna en eller flera personer – så kallade skiljemän – som ska döma i frågan. En viktig lag på området är lagen om skiljeförfarande.

Processrättens betydelse

Man brukar skilja på det som kallas materiella regler och det som kallas processuella regler. Enkelt uttryckt är materiella regler, regler som bestämmer vem som har rätt – vem som ska få vårdnaden om ett barn eller vem som ska betala för ett fel på ett hus eller en lägenhet. På motsvarade sätt är processuella regler, regler som bestämmer hur man ska komma fram till vem som har rätt.

Processrätten innehåller processuella reglar och man kanske kan tro att de inte är lika viktiga som materiella regler, men de är mycket viktiga. Det är skillnad på att ha rätt och att få rätt i en tvist i domstol – och processrätten är avgörande för att faktiskt få rätt.

Processrätten innehåller till exempel regler om bevisning och bevisvärdering och om man inte förstår dessa regler vet man inte vilken bevisning som krävs för att man ska få rätt.

Peter Dittmer – processjurist

Peter Dittmer, som är verksam jurist i Dipa juridik, har arbetat som processjurist i mer än ett decennium. Han har arbetat både med civilprocess i tvistemål och förvaltningsprocess i förvaltningsmål. Han har också arbetat i specialdomstolar såsom mark- och miljödomstolarna.

Ett juridiskt ombud

Om du är part i ett mål inför domstol, så är det bäst om du företräds av ett juridiskt ombud. Det är en jurist som för din talan, skriver de dokument som ska skickas in till domstolen och pratar på de möten som hålls i domstolen. Om du har en rättsskyddsförsäkring, så måste du företrädas av ett juridiskt ombud för att du ska få ut någon ersättning från försäkringen.

Juridisk rådgivning

I vissa undantagsfall så kan det räcka med juridisk rådgivning. Det innebär att du får skriftlig eller muntlig rådgivning, men att du själv för din talan inför domstolen. Juridisk rådgivning blir till exempel aktuellt:

1. Om det är ett så kallat småmål – ett förenklat tvistemål. Detta är mål som uppenbart gäller belopp som är mindre än 29 600 kronor. I dessa fall är det vanligt att parterna inte företräds av ett juridiskt ombud.
2. Om du kan få rättshjälp. I dessa fall krävs det att du får juridisk rådgivning innan du kan ansöka om rättshjälp.
3. Om du inte har råd med ett juridiskt ombud. Det kan vara så att man inte har rättsskyddsförsäkring och inte uppfyller kraven för rättshjälp och helt enkelt inte har råd med ett juridiskt ombud. I dessa fall är det viktigt att åtminstone få juridisk rådgivning för att, till en lägre kostnad, få hjälp att föra sin talan.

Kontakta Dipa juridik om du behöver ett juridiskt ombud eller juridisk rådgivning. Börja med att ringa 08-85 58 59 eller boka ett gratis telefonmöte så kan du berätta om din situation och få mer information.