Rättshjälp

Rätten till rättegång

Det är en mänsklig rättighet att kunna få sin sak prövad i en rättvis rättegång. Detta framgår av artikel 10 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och i artikel 6 i den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

I en rättegång, så är huvudregeln i svensk rätt att staten betalar för domstolarna och att parterna betalar för sina egna kostnader såsom juridiskt ombud, vittnen och bevisning. Syftet med att parterna ska betala sina egna kostnader är dels att det skulle vara dyrt om staten skulle stå för detta, dels att det avskräcker människor från att starta tvister som de har små chanser att vinna eller som gäller små värden.

Många gånger kan det bli mycket dyrt med en rättegång. Även om det är bra att parterna står för sina egna kostnader, så har staten sedan länge ansett att det inte är bra om människor med dålig ekonomi, på grund av kostnaderna, förlorar sin möjlighet att få en rättvis rättegång. Det första statliga stödet för rättegångskostnader kom genom 1919 års lag om fri rättegång.

Idag finns flera former av statligt stöd för rättegångskostnader. Det finns till exempel särskilda former i mål när staten fattar beslut som får stor påverkan på människors liv:

• I brottmål har den misstänkte rätt till en offentlig försvarare och brottsoffret rätt till målsägandebiträde.
• I skattemål har den enskilde ibland rätt till ersättning för ombudskostnader.
• I vissa förvaltningsmål, till exempel mål om omhändertagande av barn, har den enskilde rätt till offentligt biträde.

I dessa fall är rätten inte beroende av den enskildes ekonomi.

Rättshjälp är det statliga stöd till rättegångskostnader som finns i alla andra mål. Om du har beviljats rättshjälp, så betalar staten för ditt juridiska ombud, bevisning, utredning, medling och avgifter. Rättshjälpen är dock bara tillgänglig för den som har en dålig ekonomi. Det finns också andra villkor som ska vara uppfyllda. Totalt finns det sju villkor för rättshjälp.

Rättshjälp kommer i andra hand

Den första lagen om rättshjälp kom år 1972. Då var rättsskyddsförsäkringar något nytt. År 1967 började alla allmänna skadeförsäkringsbolag erbjuda rättsskyddsförsäkringar. Ett allmänt villkor i dessa rättsskyddsförsäkringar var att försäkringstagaren bara kunde få rättsskydd om han eller hon inte kunde få hjälp via statligt stöd. Rättshjälpen kom alltså i första hand. Den enskilde var tvungen att först ansöka om fri rättegång och sedan, om han eller hon fick nej, så kunde man ansöka om rättsskydd. Denna ordning behöll man i 1972 års rättshjälpslag.

I mitten av 1990-talet infördes en ny rättshjälpslag. Den här gången var situationen annorlunda. Rättsskyddsförsäkringarna hade funnits länge och i vissa speciella situationer hade rättshjälpslagen ändrats så att man inte kunde få rättshjälp om man hade en rättsskyddsförsäkring. Med hänvisning till rättsskyddsförsäkringarna och till de dåliga statliga finanserna, så beslutade man att rättshjälpen skulle komma i andra hand. Först skulle den enskilde alltså ansöka om rättsskydd och sedan, om han eller hon fick nej, så kunde man ansöka om rättshjälp.

Denna bestämmelse finns i 9 § rättshjälpslagen. Om du kan få rättsskydd i den aktuella frågan, så beviljas du inte rättshjälp. Men det ska alltså vara i den aktuella frågan. Om du har en rättsskyddsförsäkring, men du, på grund av något särskilt undantag, inte kan få rättsskydd i det aktuella fallet, så kan du få rättshjälp.

1. Ditt problem ska gälla en viss rättslig fråga

För det första så måste ditt problem gälla en rättslig fråga, eller en rättslig angelägenhet som det kallas i rättshjälpslagen. Som rättslig angelägenhet räknas bland annat mål och ärenden i domstol eller hos myndigheter och ingående av avtal.

Vissa rättsliga frågor är dock undantagna enligt 10-11 §§ rättshjälpslagen. En del av dessa frågor är alltid undantagna, till exempel hjälp med inkomstdeklaration, äktenskapsförord, testamente, gåvohandling och bodelning. Du kan inte heller få rättshjälp i frågor där du kan få offentlig försvarare eller offentligt biträde istället, till exempel brottmål eller mål om omhändertagande av barn.

Andra frågor är undantagna om det inte finns särskilda skäl att ge rättshjälp, till exempel äktenskapsskillnad och frågor som hör till det, underhåll till barn, skattefrågor och så kallade småmål, det vill säga mål som rör ett värde som är uppenbart lägre än 29 400 kronor. När det gäller äktenskapsskillnad brukar man få rättshjälp om det finns tvistiga frågor som inte kan lösas med ett par timmars rådgivning.

2. Du ska ha betalat för juridisk rådgivning

Juridisk rådgivning är en annan typ av rättslig hjälp som finns i rättshjälpslagen. Juridisk rådgivning är en till två timmars rådgivning av en person som uppfyller kraven att vara rättshjälpsbiträde. Huvudregeln är att du själv som rättssökande ska betala för en timmes juridisk rådgivning till timkostnadsnormen. Det innebär att det kostar 1 982,50 kronor. Om du har mycket dålig ekonomi, så kan staten betala hälften av kostnaden för juridisk rådgivning.

3. Du ska vara en fysisk person

Huvudregeln är att det bara är fysiska personer som kan få rättshjälp. Det betyder att det är vanliga människor som kan få det. Det kan alltså inte vara juridiska personer, såsom bolag, föreningar eller stiftelser, som får rättshjälp. Det enda undantaget är att ett dödsbo, som är en juridisk person, kan få rättshjälp om det finns synnerliga skäl.

Det är dock inte alla fysiska personer som kan få rättshjälp. Om du är näringsidkare – alltså om du bedriver enskild näringsverksamhet – så kan rättshjälp bara beviljas i frågor som gäller näringsverksamheten om det finns särskilda skäl. Om du inte är svensk medborgare och inte är bosatt i Sverige, så kan rättshjälp bara beviljas om rättsfrågan har koppling till Sverige och om det samtidigt finns särskilda skäl.

4. Du ska ha en dålig ekonomi

Du kan bara få rättshjälp om du har så dålig ekonomi att det inte är rimligt att du själv betalar för juridisk rådgivning. Man ska räkna ut något som kallas för ekonomiskt underlag och det ekonomiska underlaget får vara max 260 000 kronor. Det finns en del specialbestämmelser men något förenklat kan man säga att det ekonomiska underlaget är din årsinkomst minskad med 15 000 kronor per barn som du måste försörja.

Det är din ekonomi vid tidpunkten för ansökan om rättshjälp som är avgörande. Om din ekonomi förändras under processen så kan du förlora rätten till rättshjälp eller så kan det belopp som du själv måste betala ändras.

5. Du ska ha behov av juridisk hjälp

I bedömningen av om du har behov av juridisk hjälp så ska hänsyn tas till dels hur komplicerad rättsfrågan är, dels i vilken utsträckning du kan föra din egen talan. Dessa frågor ska sammanvägas i en och samma bedömning.

När det gäller hur komplicerad rättsfrågan är, så är det lättare att få rättshjälp om frågan prövas i domstol än om den bara prövas i myndighet eller om det handlar om att skriva ett avtal. Det är lättare att få rättshjälp om frågan prövas i allmän domstol, alltså tingsrätt eller hovrätt, än om den prövas i allmän förvaltningsdomstol, alltså förvaltningsrätt eller kammarrätt. Normalt anses man inte ha behov av juridisk hjälp i frågor som handläggs enligt lagen om domstolsärenden.

När det gäller i vilken utsträckning du kan föra din egen talan, så kan ålder och erfarenhet påverka. Även yrke och utbildning påverkar och till exempel jurister anses normalt sakna behov av juridisk hjälp. Om man är i en särskilt otrygg och påfrestande situation, så kan det vara lättare att få rättshjälp. Att man har dåliga kunskaper i svenska språket anses dock inte öka ens behov av juridisk hjälp – det kan lösas med tolk.

6. Du ska inte ha rättsskydd

Du kan inte få rättshjälp om du har rättsskydd. Men det krävs att rättsskyddet gäller för den aktuella rättsfrågan. Bara innehavet av en försäkring med rättsskydd gör inte att du går miste om rättshjälp. Detta innebär att du kan få rättshjälp om din försäkring har ett undantag för till exempel tvister med någon som du varit gift eller sambo med eller arbetstvister.

Det kan också vara så att du går miste om rättshjälp om man anser att du borde ha skaffat dig rättsskydd. Det görs en bedömning utifrån vilka andra försäkringar du har, dina ekonomiska möjligheter att skaffa en försäkring och dina personliga förhållanden.

7. Det ska vara rimligt att du får rättshjälp

I slutändan görs det en helhetsbedömning och man prövar om det är rimligt att du får rättshjälp. Det är många saker som kan påverka den bedömningen. Vissa situationer kan sammanfattas i uttrycket att det ”inte är värt det”. Det kan röra sig om att det är låg chans att lyckas, eller att tvisten gäller ett väldigt litet belopp eller att motparten ändå inte kan betala. I vissa situationer är det avgörande vad tvisten handlar om. Handlar det om en hobbyverksamhet, som nästan är som en näringsverksamhet, så kan det göra att du inte får rättshjälp. Om tvisten handlar om lyxföremål, så kan det göra att du inte får rättshjälp. Ytterligare ett skäl till att du inte får rättshjälp kan vara att du tidigare fått rättshjälp gällande samma fråga. Det kan göra att det är svårare att få rättshjälp om du en andra gång inleder en vårdnadstvist.

Du måste betala en rättshjälpsavgift

Den som har beviljats rättshjälp ska betala en rättshjälpsavgift. Detta framgår av 23 § rättshjälpslagen. Det finns flera syften med att den enskilde måste betala en del av sina egna kostnader. Ett syfte är att det avskräcker från att starta tvister som man har små chanser att vinna eller som gäller små värden. Ett annat är att det ska vara rättvist. Det vore orättvis om den som har ett ekonomiskt underlag som är precis under gränsen på 260 000 kronor får alla kostnader ersatta, medan den som är precis över gränsen måste betala för ett ombud helt själv.

Rättshjälpsavgiften betalas till rättshjälpsbiträdet allt eftersom kostnader uppstår. Detta framgår av 25 § rättshjälpslagen.

Rättshjälpsavgiften är mellan 2 och 40 procent

Rättshjälpsavgiften beräknas utifrån två faktorer, nämligen (1) kostnaden för det juridiska ombudet – rättshjälpsbiträdet – och (2) ditt ekonomiska underlag.

Lösningen är att du betalar en viss procentsats av kostnaden för ombudet. Procentsatsen bestäms vid beslutet om rättshjälp och beror på ditt ekonomiska underlag – enkelt uttryckt din årsinkomst minskat med 15 000 kronor per barn som du måste försörja:

• Om ditt ekonomiska underlag är maximalt 50 000 kronor, så är procentsatsen 2 procent.
• Om ditt ekonomiska underlag är över 50 000 kronor men maximalt 100 000 kronor, så är procentsatsen 5 procent.
• Om ditt ekonomiska underlag är över 100 000 kronor men maximalt 120 000 kronor, så är procentsatsen 10 procent.
• Om ditt ekonomiska underlag är över 120 000 kronor men maximalt 150 000 kronor, så är procentsatsen 20 procent.
• Om ditt ekonomiska underlag är över 150 000 kronor men maximalt 200 000 kronor, så är procentsatsen 30 procent.
• Om ditt ekonomiska underlag är över 2000 000 kronor, så är procentsatsen 40 procent.

Kostnaden för ditt juridiska ombud är 1 982,50 kronor per timme år 2025. Om man antar att ditt juridiska ombud måste jobba 80 timmar med ditt fall och om du har ett ekonomiskt underlag på 175 000 kronor, så måste du alltså betala 47 580 kronor utspritt under tiden som tvisten pågår (1 982,50 x 80 x 0,30 = 47 580).

Använd Domstolsverkets blankett

Domstolsverket har tagit fram en blankett som ska användas för ansökan om rättshjälp. Blanketten skickas till den domstol som handlägger tvisten eller, om tvisten ännu inte hamnat hos domstol, till Rättshjälpsmyndigheten.

På blanketten ska du fylla i uppgifter om vem du är som söker rättshjälp, vad rättshjälpen avser, vilken rådgivning du har fått och vad du har för rättsskydd och ekonomiskt underlag.

Du kan fylla i blanketten själv. Många fält är lätta att fylla i, men i andra fall kan det vara svårare. Du ska till exempel svara på vad värdet är på det som tvisten handlar om och varför du inte har rättsskydd. Det kan också vara svårt att fylla i alla fält om ekonomiskt underlag. Du kan därför be ditt rättshjälpsbiträde om hjälp.

Ditt rättshjälpsbiträde

Den person som utses till ditt juridiska ombud i tvisten är ditt rättshjälpsbiträde. Det ska vara en advokat, en biträdande jurist på en advokatbyrå eller en annan jurist som är lämplig för uppdraget.

Blanketten för ansökan om rättshjälp har fält för uppgifter om ditt ombud. Oftast har du redan varit i kontakt med en jurist, eftersom juridisk rådgivning är ett villkor för rättshjälp. Oftast fyller man som rättssökande i förslag på vem man vill ska vara ens juridiska ombud. Om du gör det så ska detta godkännas om det inte finns särskilda skäl mot det. Det går också bra att skicka in en ansökan om rättshjälp utan att ange ombud och då utser domstolen eller Rättshjälpsmyndigheten någon som är lämplig.

Om du vill anlita Dipa juridik som rättshjälpsbiträde, så är du välkommen att kontakta oss. Du kan börja med att boka ett gratis telefonmöte, så får du mer information.

Försäkran på heder och samvete

Eftersom domstolen eller Rättshjälpsmyndigheten ska besluta om en statlig förmån baserad på din ansökan om rättshjälp, så är det viktigt att du lämnar korrekta uppgifter.

När du skriver under ansökan så intygar du på heder och samvete att de uppgifter du lämnar är korrekta. Genom ansökan ger du också tillåtelse till att domstolen eller Rättshjälpsmyndigheten kontrollerar att uppgifterna du lämnat stämmer, till exempel hos Skatteverket.