Störande grannar i lägenhet

Olika typer av störningar

Det är mycket som kan läggas in i uttrycket ”störande grannar”. Det finns regler i 12 kap. jordabalken om hur hyresgäster får använda lägenheten och motsvarande regler för bostadsrättshavare finns i 7 kap. bostadsrättslagen. Om en hyresgäst eller bostadsrättshavare använder lägenheten på ett sätt som han eller hon inte får och om det påverkar omgivningen, så kan det ses som störande.

Man kan lite förenklat dela in det i tre olika typer av störningar.

1. Den första typen av störningar kallas ”störande verksamhet”. Det betyder att det fel som hyresgästen eller bostadsrättshavaren gör, är att bedriva en viss verksamhet i lägenheten. Det kan till exempel vara att hyresgästen eller bostadsrättshavaren har kontor i lägenheten och att det blir mycket spring från kunder och transporter.
2. Den andra typen av störningar kallas ”bristande skötsamhet”. Den bygger på en gammal formulering i lagtexten. I lagen står att hyresgästen eller bostadsrättshavaren ska bevara ”sundhet, ordning och gott skick”. Det som brukar läggas in i ”sundhet” är sådant som leder till bristande hälsa, till exempel skräp, damm och djurhår. Det som brukar läggas i ”ordning och gott skick” är till exempel att inte orsaka oljud. Nyligen har ”trygghet” lagts till listan som gäller för hyresgäster.
3. Den tredje typen av störningar kallas ”störningar i boendet”. Det är en så kallad slasktratt. Där samlas allt som inte faller in under de andra kategorierna. Det är till exempel att hyresgästen eller bostadsrättshavaren begår ett brott med anknytning till bostadsområdet – både brott riktade mot någon person och brott som försämrar närmiljön.

Olägenhet och otrygghet

Förr har diskussionen om störande grannar handlat om olägenhet för omgivningen, såsom oljud och liknande. Numer har fokus mer och mer flyttats till grannar som skapar otrygghet för andra boende.

I och med lagändringen från 2024 har lagstiftaren lagt fokus på otrygghet och därmed på brott som försämrar närmiljön. Sådana brott kan vara enskilda allvarliga brott, till exempel våldsbrott mot en person, skjutningar mot en byggnad eller bilbränder. Men det kan också vara upprepade mindre allvarliga brott, såsom skadegörelse eller försäljning av narkotika.

1. Fysiska angrepp

Ett exempel på störningar är fysiska angrepp. Det kan vara att en hyresgäst eller bostadsrättshavare misshandlar en granne eller någon annan med koppling till fastigheten. Men det kan också vara andra mindre angrepp. Det kan till exempel handla om att en hyresgäst hindrat hyresvärden från att lämna hyresgästens lägenhet eller att en hyresgäst hållit fast någon annans lägenhetsdörr.

2. Oljud

Oljud är ett exempel på störningar som många tänker på när man pratar om störande grannar. Det kan vara alla slags oljud – till exempel skrik, skratt, hög musik, bankningar och ljud från flyttande av möbler. När man bor i ett flerfamiljshus måste man räkna med en del oljud. För att oljud ska ses som en störning så ska det vara onormalt oljud. Man brukar till exempel säga att det är onormalt när det är upprepat och nattetid, men även nattetid måste man tåla en del oljud, till exempel skrik från spädbarn.

3. Skräp och smuts

Ett annat exempel på störningar är att en hyresgäst eller bostadsrättshavare sprider skräp och smuts omkring sig. Det kan vara att han eller hon skräpar ned runt sin lägenhet. Det kan också vara att han eller hon sprider damm eller djurhår i samband med städning. Slutligen kan det också vara att det luktar illa från hyresgästens eller bostadsrättshavarens lägenhet på grund av skräp och smuts i lägenheten.

4. Oönskade kontakter

Ett exempel på störningar är oönskade kontakter från en hyresgäst eller bostadsrättshavare. Det kan till exempel handla om störningar i form av en stor mängd telefonsamtal, arga lappar i brevinkastet eller att någon tittat in genom en grannes fönster.

5. Brott som skapar otrygghet

Förr har störningar från grannar många gånger varit att något kommer ur grannens lägenhet, till exempel oljud eller lukt, eller att grannen angripit en person. Sedan år 2024 ska också brottslighet som inte riktas mot en person, men som skapar otrygghet i närmiljön, ses som störningar. Det handlar om enstaka allvarliga brott, såsom sprängningar, skjutningar eller bilbränder, eller om upprepade mindre allvarliga brott, såsom skadegörelse eller narkotikaförsäljning.

Anmäla till fastighetsägaren och polisen

Det första och viktigaste är att ringa polisen om du tror att någon är i fara. Om du tror att någon är i akut fara ska du ringa 112 och i annat fall ska du ringa 114 14 och anmäla brottet.

Nästa steg är att anmäla störningarna till fastighetsägaren, det vill säga hyresvärden eller bostadsrättsföreningen. Detta gör det möjligt för fastighetsägaren att vidta åtgärder mot den störande grannen.

Om fastighetsägaren har ett samarbete med störningsjouren kan du också ringa dit och anmäla. Då kan störningsjouren skicka sina medarbetare till platsen. Det kan ge en trygghet för grannarna att störningsjourens medarbetare dyker upp. Om de pratar med den störande grannen så kan det också göra att störningen upphör. Slutligen kan det också vara bra genom att störningsjourens medarbetare, som är oberoende, samlar bevis för att störningen har inträffat.

Spela in störande grannar

Förutom att anmäla störande grannar så ska du spela in störande grannar. Det är lätt att ord står mot ord när det gäller vad som faktiskt hänt och då är det viktigt med teknisk bevisning, till exempel en videoinspelning. Det kan användas av fastighetsägaren när den ska vidta åtgärder mot den störande grannen.

Varning och anmälan

Om en hyresgäst eller bostadsrättshavare gör sig skyldig till bristande skötsamhet eller störningar i boendet så ska hyresvärden eller bostadsrättsföreningen varna och anmäla.

Att varna betyder att hyresvärden eller bostadsrättsföreningen uppmanar den störande grannen att sluta med sitt beteende och informerar om att det annars kan leda till att han eller hon blir tvungen att flytta.

Att anmäla betyder att hyresvärden eller bostadsrättsföreningen ska informera socialnämnden i den kommun där lägenheten är belägen. Syftet med det är att det kan finnas skäl att vidta någon åtgärd enligt sociallagstiftningen. Någon anmälan behöver inte göras i de fall störningen uppkommer på grund av hyresgästens eller bostadsrättshavarens störande verksamhet.

Om hyresgästen eller bostadsrättshavaren gör sig skyldig till särskilt allvarliga störningar, så behövs ingen varning. Då kan hyresvärden eller bostadsrättsföreningen gå direkt på andra påföljder.

Påföljder för störande grannar i hyresrätt

Reglerna för andra påföljder än varning och anmälan är lite olika beroende på om den som stör är en hyresgäst eller en bostadsrättshavare.

Om en hyresgäst inte ändrar sitt beteende efter varningen – inte vidtar rättelse som det kallas – så har hyresvärden två valmöjligheter.

För det första kan hyresvärden säga att hyresgästen har brutit mot hyresavtalet – har begått ett avtalsbrott – och att avtalet därmed ska upphöra att gälla. Man brukar kalla det för att hyresavtalet är förverkat.

För det andra kan hyresvärden säga upp hyresavtalet enligt de vanliga reglerna om uppsägning.

Resultatet blir ungefär detsamma. Normalt kan en hyresvärd inte säga upp ett hyresavtal där lägenheten används som bostad – detta brukar kallas för att hyresgästen har ett besittningsskydd – men om hyresgästen gjort sig skyldig till avtalsbrott, så kan hyresavtalet sägas upp.

Det finns dock en viktig skillnad mellan ett förverkande och en vanlig uppsägning. Om hyresavtalet sägs upp enligt de vanliga reglerna om uppsägning och om hyresgästen protesterar, så leder det till en tvist i Hyresnämnden, en så kallad förlängningstvist. Om hyresavtalet däremot sägs upp i förtid för att det är förverkat och om hyresgästen protesterar, så leder det till en tvist i tingsrätt.

Påföljder för störande grannar i bostadsrätt

En bostadsrättsförening har inte samma valmöjligheter som en hyresvärd. Om en bostadsrättshavare inte ändrar sitt beteende efter varningen, så har bostadsrättsföreningen bara alternativet att säga att bostadsrättshavaren har brutit mot upplåtelseavtalet och att avtalet därför ska upphöra att gälla. Man brukar då säga att nyttjanderätten till lägenheten är förverkad.

Om nyttjanderätten är förverkad så ska bostadsrätten säljas. Om bostadsrättshavaren inte medverkar till försäljningen, så ska den ske enligt reglerna om tvångsförsäljning. En tvångsförsäljning sköts av Kronofogden och påminner om en försäljning på exekutiv auktion. Bostadsrättshavaren får pengarna från försäljningen med avdrag för kostnaderna för försäljningen och eventuella panträtter.