Vårdnadstvist

Vårdnad är ansvar och beslut

Vårdnaden är ansvaret för barnets person. Den som är vårdnadshavare ska fatta alla beslut som gäller barnets person, till exempel var barnet ska bo och var barnet ska gå i skola.

I praktiken är det dock bara vissa beslut som fattas av vårdnadshavaren. Frågor som handlar om den dagliga omsorgen – till exempel vad barnet ska ha för kläder, vad barnet ska äta och vad barnet ska göra på fritiden – bestämmer den som för tillfället har hand om barnet. Sådana beslut kan därmed fattas även av den andra föräldern i samband med umgänge.

Boende och umgänge

Frågorna om boende och umgänge ingår i vårdnaden. Var barnet ska bo och vem barnet ska träffa och umgås med är typiska frågor där vårdnadshavaren bestämmer.

Frågorna om boende och umgänge är dock speciella och brukar lyftas ut separat. Föräldrarna kan – enligt föräldrabalken – yrka att istället domstolen ska bestämma i dessa frågor. I alla andra frågor, så måste vårdnadshavarna komma överens. Domstolen kan därför aldrig bestämma vilken skola barnet ska gå i eller vilka fritidsaktiviteter barnet ska ägna sig åt. Det måste vårdnadshavarna bestämma tillsammans.

Tvistens början

Vårdnadstvisten börjar när föräldrarna har skilda åsikter. En förälder uttrycker en åsikt om vem som ska vara vårdnadshavare, var barnet ska bo eller när barnet ska träffa föräldern det inte bor hos och den andra föräldern uttrycker en annan åsikt.

Det kan vara viktigt att slå fast att en vårdnadstvist verkligen har börjat och när den börjat, eftersom det kan påverka om föräldrarna får hjälp med ombudskostnaderna från sitt försäkringsbolag.

Tvistens slut

Tvisten avslutas när föräldrarna kommer överens – helst genom ett avtal som Socialnämnden i kommunen godkänner – eller när domstolen dömer och domen vinner laga kraft och inte längre går att överklaga.

Då är föräldrarna tvungna att följa avtalet eller domstolens dom. Men om det händer något som den ena föräldern tycker förändrar förutsättningarna för avtalet eller domen, så kan en ny vårdnadstvist börja.

Visa mindre

Steg 1 – Kontakta en jurist

Det första steget i en tvist är alltid att kontakta en jurist. Det betyder inte att du ska anlita en jurist för att föra din talan, men det är bra att låta en jurist gå igenom ditt fall. Då får du reda på vad du ska tänka på och hur du ska göra rätt från början.

Hos Dipa juridik kan du boka ett första kostnadsfritt telefonmöte där vi går igenom ditt fall och om du sedan vill gå vidare kan du beställa en tvisteutvärdering till en kostnad om 2 000 kronor.

Steg 2 – Försök undvika en rättegång

Det andra steget är att försöka undvika en rättegång. Det betyder att du ska försöka komma överens med den andra föräldern. En rättegång är påfrestande för alla – inte minst för barnet – och därför är det viktigt att undvika detta om det går.

Det bästa sättet är att kontakta kommunen. Kommunen har en skyldighet att försöka få er att komma överens. Det sker framför allt genom samarbetssamtal.

Om det inte går att få till samarbetssamtal eller om ni inte kan komma överens på samarbetssamtalen, så kan din jurist hjälpa dig att förhandla med den andra föräldern.

Steg 3 – Bygg upp din talan

Om förhandlingsförsöken misslyckas och det inte går att undvika en rättegång, så är nästa steg att bygga upp en talan. Din talan består av tre delar:

1. Det du vill – det kallas yrkanden.
2. Det som gör att du vill det – det kallas grunder.
3. Det som stödjer dina påståenden – det kallas bevisning.

Det är viktigt att alla delar hänger ihop. Du ska därför inte yrka något du inte har grund för. Du ska heller inte åberopa en grund som du inte kan bevisa.

I det här steget är det också viktigt att försöka att förutse vad den andra föräldern kommer att yrka och åberopa för grunder. Sedan kan du fundera på vilka grunder och vilken bevisning du ska åberopa för att motbevisa det.

I det här steget ska du också uppfylla de formella krav som ställs om du ska inleda en rättegång, till exempel att delta i ett informationssamtal hos familjerätten.

Steg 4 – Förbered dig inför huvudförhandlingen

Rättegången är hela processen hos domstolen, även om man lite slarvigt ibland kallar huvudförhandlingen för rättegång. Rättegången börjar med att någon ansöker om stämning och slutar med att domstolen meddelar dom.

Huvudförhandlingen är den viktigaste delen av rättegången. Det är när alla träffas i domstolen för sista gången och man går igenom hela tvisten. Vid huvudförhandlingen kommer vittnen att förhöras och ombuden kommer att hålla plädering – det vill säga argumentera för hur domstolen ska döma. Huvudförhandlingen tar ofta flera dagar.

Innan huvudförhandlingen sker förberedelsen. Den är uppdelad i den skriftliga förberedelsen och den muntliga förberedelsen.

Den skriftliga förberedelsen innebär att ditt ombud skickar in olika inlagor till domstolen, det kan till exempel vara en ansökan om stämning, ett svaromål eller en samlad förteckning av bevisning.

Den muntliga förberedelsen, ofta kallad MUF, sker genom att alla – du, den andra föräldern, era ombud och en domare – träffas i domstolen och pratar. Ibland kommer parterna överens under den muntliga förberedelsen och då går målet inte vidare till huvudförhandling.

Steg 5 – Genomför huvudförhandlingen

Det femte steget är att genomföra huvudförhandlingen. Huvudförhandlingen är som sagt den viktigaste delen av rättegången och det som sägs under huvudförhandlingen ligger till grund för domstolens dom.

Steg 6 – Överklaga

Efter huvudförhandlingen får domarna tid på sig att tänka igenom tvisten och komma fram till ett beslut – en dom.

Det sjätte steget är att gå igenom domen med ditt ombud och fundera på om du ska överklaga domen eller inte. Om du överklagar och om nästa instans godkänner att tvisten tas upp till prövning, så börjar man om med en ny förberedelse av huvudförhandling. Den nya rättegången blir dock inte lika omfattande som den första, eftersom man som huvudregel utgår från den bevisning som redan lagts fram och de vittnesförhör som hållits tidigare.

Visa mindre

Tips 1 – Håll huvudet kallt

Det är lätt att känslorna tar över när det handlar om ens barn. Det första och viktigaste du ska göra är dock att hålla huvudet kallt. Det är bättre att inte säga något alls eller att inte skriva något alls, än att säga eller skriva något förhastat.

Tips 2 – Kontakta en jurist

Så fort du har känslan av att det kanske kommer att sluta med en rättegång, så ska du kontakta en jurist. Det betyder inte att du ska anlita en jurist för att föra din talan, utan att du ska låta en jurist gå igenom fallet. Då får du reda på vad du ska tänka på och hur du ska göra rätt från början. Du kan också få råd vad du ska säga eller skriva till den andra föräldern.

Tips 3 – Samla bevisning

När du har kontaktat en jurist, så ska du börja tänka på bevisning. Det enda som ska få betydelse i en vårdnadstvist är sådant som är bevisat. Samla skriftlig bevisning, till exempel meddelanden och mejl. Spela in samtal med den andra föräldern.

Tips 4 – Bygg en stabil grund

Det är inte ovanligt – särskilt direkt efter en separation – att livet är lite kaotiskt. För att du ska framstå som en bra vårdnadshavare, en bra boendeförälder eller en bra umgängesförälder, så är det viktigt med en stabil grund. Bygg därför upp en vardag – med boende, arbetsschema och liknande – där barnen passar in och kan känna sig trygga.

Tips 5 – Ta starkt avstånd från droger och våld

Det är vanligt med påståenden om droger och våld i en vårdnadstvist. Om det finns den minsta risk för att den andra föräldern anklagar dig, så ska du ta starkt avstånd från droger och våld. Om du vet att det finns någon sanning i påståendena, så måste du helt sluta och söka professionell hjälp. Visa att du förändrats!

Tips 6 – Bygg en relation med familjerätten

Familjerätten har mycket stor makt i vårdnadstvister. Familjerätten gör ofta en utredning av tvisten där familjerätten ger domstolen ett förslag till beslut. Domstolen lägger stor vikt vid utredningens argument och förslaget till beslut.

Därför är det viktigt att du har en bra relation med familjerätten – att de lyssnar på din version. Det betyder bland annat att du ska visa att allt du gör utgår från barnets bästa. Det betyder också att du ska hålla huvudet kallt, vara artig och trevlig och komma i tid till möten och att du inte ska svartmåla den andra föräldern.

Tips 7 – Samarbeta med den andra föräldern

I en vårdnadstvist är föräldrarnas samarbete aldrig helt bra. Hade det varit det, så hade det inte blivit någon tvist. Men det är vanligt att föräldrarnas samarbete är så dåligt att det används som argument för hur domstolen ska döma.

Därför är det viktigt att du tar ditt ansvar för samarbetet. Antingen vill du att domstolen ska tycka att samarbetet är tillräckligt bra, eller så vill du att domstolen inte ska tycka att det är ditt fel att samarbetet är dåligt. Det är också viktigt att du visar att du förstår att ni kommer att vara tvungna att samarbeta i framtiden. Ni kommer alltid att ha barnet tillsammans och för barnets skull måste ni kunna samarbeta i viss mån.

Det betyder att du ska behandla den andra föräldern med respekt, vara artig och trevlig och komma i tid och att du inte ska bråka om småsaker.

Tips 8 – Umgås med barnet

För att vara en bra förälder, så måste du ha en god relation med barnet. Det får du genom att umgås med barnet. Genom att umgås med barnet blir du en bättre förälder, men du visar också alla – den andra föräldern, familjerätten och domstolen – att du vill vara en bra förälder.

Därför ska du från första början ta varje chans att umgås med barnet. Det kan vara att ni träffas, pratar i telefon, messar eller att ni spelar datorspel tillsammans. Det kan innebära att du engagerar dig i skolaktiviteter och fritidsaktiviteter. Att umgås med barnet är viktigt för båda föräldrarna, men såklart extra viktigt om du inte bor tillsammans med barnet.

Visa mindre