Missnöjd med hantverkare

Fel hos tjänsten och dröjsmål

De vanligaste klagomålen på en hantverkare är att hantverkaren har gjort ett dåligt jobb eller att hantverkaren inte dyker upp.

Det första skälet att klaga på hantverkaren är alltså att hantverkaren har gjort ett dåligt jobb. Det brukar inom juridiken kallas att det är fel hos tjänsten. Om du som konsument anlitar en hantverkare, så har hantverkaren ett resultatansvar. Det betyder att det är fel hos tjänsten när resultatet avviker från vad du har rätt att kräva, bland annat när det gäller fackmässighet.

Det andra skälet att klaga på hantverkaren är att hantverkaren inte dyker upp. Det brukar inom juridiken kallas att det föreligger dröjsmål på hantverkarens sida. Det kan handla om såväl att hantverkaren inte påbörjar arbetet enligt överenskommelse som att hantverkaren inte blir klar i tid. Om det finns ett avtal om när arbetet ska vara klart, så gäller det. Om tidsangivelse saknas så ska arbetet vara klart inom skälig tid.

Skador och priset

Förutom fel hos tjänsten och dröjsmål, så kan den som har beställt arbetet klaga på att hantverkaren orsakat honom eller henne skada och att hantverkaren tagit för mycket betalt.

Det tredje skälet att klaga på hantverkare är alltså att hantverkaren har orsakat dig skada. Som beställare kan du ha rätt till skadestånd även om det inte är fel hos tjänsten eller dröjsmål. Om hantverkaren skadar din egendom i samband med arbetet, så ska hantverkaren betala skadestånd, utom när hantverkaren kan bevisa att det inte var hans eller hennes fel. Hantverkaren är också tvungen att betala skadestånd om du drabbas av någon annan skada och du kan bevisa att det är hantverkarens fel.

Det fjärde skälet att klaga på hantverkare är att hantverkaren tagit för mycket betalt. Som beställare ska du betala det pris som du och hantverkaren kommit överens om. Om ni inte har kommit överens om något pris, så ska du betala ett skäligt pris.

Hantverkaren måste avråda från onödigt arbete

Om du som konsument anlitar en hantverkare, så finns det en särskild regel om att hantverkaren är skyldig att avråda dig från att låta utföra arbetet om arbetet inte kan anses vara till rimlig nytta för dig. Denna regel finns i 6 § konsumenttjänstlagen.

Det kan till exempel handla om att du anlitar en hantverkare för att byta takpannor. Om hantverkaren då märker att undertaket är dåligt och måste bytas, så är hantverkaren skyldig att avråda dig från att byta takpannor. Du har ingen nytta av att byta takpannor nu om du ändå snart måste byta hela taket.

Det femte skälet att klaga på hantverkare är alltså att hantverkaren inte har avrått dig från att utföra arbetet.

Om hantverkaren inte har avrått dig, trots att han borde ha gjort det, och om det finns starka skäl att tro att du inte hade låtit utföra arbetet om hantverkaren hade avrått dig, så behöver du inte betala för arbetet. Du behöver bara betala fram till den tidpunkt då hantverkaren borde ha avrått dig från att utföra arbetet.

Steg 1 – Dokumentera

Det första steget är att dokumentera det man är missnöjd med. Om hantverkaren har gjort ett dåligt jobb, så ska du fota det du har sett och skriva ned en beskrivning av vad hantverkaren har gjort och vad du har kunnat se. Ibland räcker det inte att själv dokumentera, utan det är nödvändigt att anlita en besiktningsman som skriver ett protokoll över besiktningen.

Om hantverkaren inte dyker upp, så ska du skriva ned vilka dagar det gäller och spara all kommunikation med hantverkaren. Om bygget står stilla, så kan du fota det.

Om hantverkaren har skadat din egendom, så ska du fota skadorna och skriva ned en beskrivning av vad hantverkaren har gjort och vad du har kunnat se.

Om du märker att du inte haft nytta av arbetena, så ska du fota det du har sett och skriva ned en beskrivning av vad som har gjort att du kommit fram till detta.

Steg 2 – Anlita en jurist

Det andra steget är att anlita en jurist. Det betyder inte att du direkt ska anlita en jurist för att ta hantverkaren till domstol. Det betyder bara att det är bra att i ett tidigt skede låta en jurist gå igenom fallet – till exempel ert avtal och din dokumentation av det du är missnöjd med. Juristen kan hjälpa dig med de kommande stegen.

Hos Dipa juridik kan du boka ett första kostnadsfritt telefonmöte där vi går igenom ditt fall.

Steg 3 – Reklamera

Det tredje steget är att reklamera. Om hantverkaren har gjort ett dåligt jobb eller om hantverkaren inte dyker upp, så ska du reklamera felet hos tjänsten respektive dröjsmålet. Att reklamera betyder att berätta för hantverkaren om problemet.

Reglerna om reklamation innebär att den som har beställt arbetena förlorar rätten att klaga på arbetena om han eller hon inte berättar om sina klagomål inom skälig tid efter att man har fått anledning att klaga. Denna tid kallas för reklamationsfrist. Om det är fel hos tjänsten, så börjar reklamationsfristen att löpa när man upptäcker, eller borde ha upptäckt, felet.

Om du är konsument, så finns reglerna om reklamation av fel hos tjänsten i 17-18 §§ konsumenttjänstlagen. Huvudregeln är som sagt att reklamation ska ske inom skälig tid. Om du reklamerar inom två månader efter att du upptäckt eller borde ha upptäckt felet, så anses det alltid ha skett i rätt tid.

I bestämmelserna finns också regler, som egentligen är preskriptionsregler. Preskription innebär att rätten att klaga går förlorad helt oavsett vad parterna känner till. Preskriptionstiden börjar normalt att löpa när hantverkaren har byggt klart. Enligt bestämmelserna är preskriptionstiden för arbeten på mark, byggnader eller anläggningar tio år.

Om du är konsument och hantverkaren inte dyker upp, så kan du alltid klaga på detta. Att du kan kräva att hantverkaren ska börja jobba är egentligen en följd av avtalet – hantverkaren är skyldig att utföra uppdraget. Vill du häva avtalet eller kräva skadestånd, så finns ingen särskild regel om reklamation.

Om hantverkaren har avslutat uppdraget för sent, så har du dock en preskriptionstid, som börjar löpa när uppdraget är avslutat. Utgångspunkten är att du måste ha varit medveten om att uppdraget avslutats för sent, så fort uppdraget avslutades. Reklamation ska även i detta fall ske inom skälig tid.

Eftersom reklamation ska ske inom en viss tid, så är det alltid viktigt att ha bevis på att reklamation har skett. Det bästa är att reklamera skriftligt. Om du reklamerar muntligt, så kan du spela in samtalet eller skicka ett brev där du hänvisar till samtalet och upprepar reklamationen.

Steg 4 – Håll inne med betalning

Det fjärde steget är att hålla inne med betalningen. Det är en allmän princip inom avtalsrätten att du kan hålla in med din prestation – det du ska göra enligt avtalet – om den andra parten inte lever upp sin del av avtalet. Om du beställer arbete av en hantverkare, så kan därför hålla inne med din betalning om hantverkaren inte uppfyller sina skyldigheter.

Om du är konsument, så finns reglerna om rätten att hålla inne betalningen i 19 § konsumenttjänstlagen – för fel hos tjänsten – 27 § konsumenttjänstlagen – för dröjsmål – och 52 § konsumenttjänstlagen för så kallade småhusentreprenader, det vill säga byggande eller tillbyggnad av en- eller tvåbostadshus.

I samtliga fall innebär reglerna att du ska hålla inne med så mycket av betalningen som krävs för att ge dig säkerhet för dina krav. Om du till exempel tror att du kan bli tvungen att anlita en annan hantverkare för att rätta till ett fel, så är det kostnaden för den andra hantverkaren som du kan hålla inne.

Steg 5 – Ställ krav

Det femte steget är att ställa krav på hantverkaren. Att reklamera innebär som sagt att berätta för hantverkaren om problemet. Det är också viktigt att berätta vad man vill ska hända. Det finns i allmänhet tre alternativ:

1. Att hantverkaren ska utföra visst arbete, till exempel rätta till fel eller komma igång med arbetet.
2. Att hantverkaren ska betala pengar, till exempel prisavdrag på grund av fel eller skadestånd på grund av skador man lidit.
3. Att avtalet ska hävas. Det betyder att hantverkaren inte längre ska utföra något arbete och att du inte ska betala några pengar.

I vissa sammanhang finns särskilda regler om hur man ska ställa dessa krav – särskilt kravet att avtalet ska hävas. Det brukar ställas krav på en så kallad hävningsförklaring. Det kan finnas krav på att hävningsförklaringen ska vara skriftlig eller att den ska ske inom viss tid.

Om du är konsument, så finns det inga krav på en särskild hävningsförklaring.

Avhjälpande – att åtgärda felet

Det första alternativet när det är fel hos tjänsten är att hantverkaren ska åtgärda felet. Det brukar kallas för ett avhjälpande. Både hantverkaren och den som har beställt tjänsten har rätt till avhjälpande. Beställaren har rätt att få felet åtgärdat och hantverkaren har rätt att försöka rätta till felet.

Det är vanligt att konsumenten inte vill att den aktuella hantverkaren ska åtgärda felet. Förtroendet är förbrukat och det är inte ovanligt att konsumenten och hantverkaren hamnat i konflikt innan konsumenten reklamerar felet.

För att konsumenten ska kunna vägra ett avhjälpande, så ska en av följande saker ha hänt:

1. Hantverkaren har dröjt med att erbjuda sig att avhjälpa felet.
   Hantverkarens erbjudande behöver inte komma omedelbart efter reklamationen. Hantverkaren ska få tid till rådrum. En månad från det att hantverkaren har fått klart för sig vilket fel som avses till erbjudandet kan anses vara i tid.
    
2. Konsumenten har särskilda skäl att vägra avhjälpandet.
   Att konsumenten har tappat förtroendet för hantverkaren kan vara ett särskilt skäl, men då måste konsumenten kunna hänvisa till något konkret, till exempel att hantverkaren varit ohederlig och tagit betalt för arbete som inte utförts eller att hantverkaren visat ”allvarlig oskicklighet”, alltså gjort ett riktigt allvarligt fel – ofta ett fel som inneburit fara för konsumenten eller huset. Ett annat skäl kan vara att hantverkaren flera gånger försökt att åtgärda felet, men misslyckats.
    
3. Hantverkaren har dröjt med att åtgärda felet.
   Det kan vara så att konsumenten först är tvungen att acceptera avhjälpandet, men sedan – ifall hantverkaren inte faktiskt åtgärdar felet – kan vägra avhjälpandet. Det är svårt att allmänt säga hur lång tid hantverkaren har på sig. Det beror till exempel på hur lång tid det tar att genomföra själva avhjälpandet och om hantverkaren behöver beställa delar.

Ett avhjälpande ska ske utan kostnad för konsumenten. Om hantverkaren kräver ersättning för att åtgärda felet, så är det alltså inte något avhjälpande. Vissa kostnader kan dock accepteras – till exempel kostnader som skulle ha uppstått om hantverkaren gjort rätt från början. Om hantverkaren till exempel ska använda en annan teknik – en teknik som tar längre tid – eller ett annat material – ett material som är dyrare, så kan konsumenten behöva stå för merkostnaden i samband med avhjälpandet.

Prisavdrag – ersättning för att låta någon annan åtgärda felet

Om ett avhjälpande inte blir av, antingen för att hantverkaren vägrar eller för att beställaren har grund för att avvisa ett avhjälpande, så är huvudregeln att beställaren ska få ett avdrag på priset.

Frågan är dock hur stort prisavdraget ska vara. Huvudregeln är att prisavdraget ska motsvara vad det kostar att låta någon annan åtgärda felet. Det vanligaste är att beställaren tar in en offert från någon annan och att priset enligt offerten krävs som prisavdrag.

Ibland anses dock detta vara oskäligt. Om prisavdraget blir för stort jämfört med vilken betydelse felet har för beställaren, så ska prisavdraget istället motsvara felets betydelse.

Hävning och skadestånd

I särskilda fall kan det också bli aktuellt med hävning eller skadestånd.

Hävning innebär att hantverkaren inte är skyldig att göra något arbete och att beställaren inte är skyldig att betala något. Det som beställaren har betalat ska betalas tillbaka och det material hantverkaren har levererat ska skickas tillbaka. Hantverkaren har dock rätt att behålla ersättning för arbete som redan utförts och material som inte går att returnera.

Hävning kan bli aktuellt om felet är så allvarligt att hela syftet med arbetet gått förlorat. Om hävningen gäller en del av arbetet som ännu inte utförts, så är kraven inte lika hårda, men det krävs fortfarande att det är ett väsentligt fel.

Hantverkaren kan också bli skyldig att betala skadestånd till beställaren, om beställaren lidit skada på grund av felet. Det kan till exempel handla om att beställaren måste ordna annat boende medan felet åtgärdas.

När arbetet inte har slutförts

Detta blir aktuellt när hantverkaren lovar att komma en viss dag, men inte kommer och detta händer igen och igen eller när hantverkaren lovat att arbetet ska påbörjas en viss dag eller avslutas en viss dag, men detta inte sker.

Om hantverkaren är i dröjsmål och om arbetet inte har slutförts, så kan beställaren göra något av följande:

1. Formellt kräva att hantverkaren utför tjänsten.
2. Häva uppdragsavtalet.
3. Kräva skadestånd.

Att formellt kräva att hantverkaren utför tjänsten skiljer sig antagligen inte så mycket från det beställaren redan har gjort. Det är ovanligt att sådana krav kan kombineras med till exempel vite.

Att häva avtalet kan ofta vara ett bra alternativ. Beställaren kan då anlita någon annan hantverkare istället. Om dröjsmålet är av väsentlig betydelse eller om det finns starka skäl att anta att det kommer att bli dröjsmål av väsentlig betydelse, så kan hävning ske.

Att kräva skadestånd blir aktuellt om dröjsmålet orsakat skada. Det kan till exempel handla om att beställaren måste ordna annat boende fram till att arbetet slutförs. Detta kan fungera som ett bra påtryckningsmedel för att få hantverkaren att utföra arbetet.

När arbetet har slutförts, men det tagit för lång tid

Om hantverkaren är i dröjsmål och om arbetet har slutförts, men att det tagit för lång tid, så har beställaren inte lika många möjligheter. Det fungerar inte att kräva att arbetet ska slutföras och det är oftast inte meningsfullt eller ens möjligt att häva avtalet. Det enda som kvarstår är att kräva att hantverkaren ersätter skada som förseningen orsakat.