Framtidsfullmakt

Att företrädas av någon annan

En framtidsfullmakt är först och främst en fullmakt. Det är ett dokument där en person – kallad fullmaktsgivare – ger en annan person – kallad fullmaktshavare – rätten att fatta beslut i fullmaktsgivarens ställe. På sätt och vis kan det liknas vid ett uppdragsavtal.

Oftast förknippar man en fullmakt med beslut i ekonomiska frågor. Fullmaktshavaren får då rätt att ingå avtal i fullmaktsgivarens namn. Det kan handla om att köpa och sälja egendom och att förvalta egendom och pengar.

En framtidsfullmakt kan också omfatta personliga angelägenheter. Det kan till exempel vara beslut om var fullmaktsgivaren ska bo och om fullmaktsgivaren ska delta i olika aktiviteter.

Vissa frågor faller in under personliga angelägenheter, men är uttryckligen undantagna från framtidsfullmakter. En fullmaktshavare får därför till exempel inte besluta i frågor som rör hälso- och sjukvård eller frågor av utpräglat personlig karaktär, såsom att ingå äktenskap eller skriva testamente.

Privat hjälp

En framtidsfullmakt är ett privat alternativ till de offentliga hjälpåtgärderna god man och förvaltare. Både framtidsfullmakt och de offentliga alternativen är till för att hjälpa personer som inte själva kan besluta i frågor om sin person och sin ekonomi.

Det är tingsrätten som fattar beslut om god man eller förvaltare, medan det är den behövande själv som fattar beslut om att skriva en framtidsfullmakt. En framtidsfullmakt är därför bara möjlig för personer som fortfarande har förmåga att fatta beslut men sedan förlorar den förmågan. Oftast är framtidsfullmakt aktuellt för äldre som blir sjuka. Men det finns inget hinder för en framtidsfullmakt för yngre personer som till exempel råkar ut för en olycka.

1. Fullmaktsgivaren ska vara minst 18 år

Det första kravet är att fullmaktsgivaren är minst 18 år gammal. Det är alltså bara möjligt för vuxna personer att upprätta en framtidsfullmakt. För barn och unga finns det andra regelsystem för att avgöra vem som kan fatta beslut, framför allt reglerna om vårdnad och vårdnadshavare.

2. Fullmaktsgivaren ska ha förmåga att fatta egna beslut

Det andra kravet är att fullmaktsgivaren har förmåga att fatta egna beslut. Som framgår ovan är det en grundläggande tanke bakom framtidsfullmakter att fullmaktsgivaren först ska ha förmåga att fatta beslut och sedan förlorar den förmågan. Bedömningen av denna förmåga är samma bedömning som sedan sker när man frågar sig om framtidsfullmakt har trätt i kraft och om fullmaktsgivaren saknar förmåga att fatta egna beslut.

Förmågan att fatta beslut ska inte blandas ihop med rätten att fatta beslut. Det är till exempel tänkbart att en person som har förvaltare, och därför inte har rätt att fatta egna beslut, anses ha förmåga att fatta beslut och därför kan upprätta en framtidsfullmakt.

3. Fullmaktshavaren ska vara en fysisk person

Det tredje kravet är att fullmaktshavaren – den som ska besluta i fullmaktsgivarens ställe – ska vara en fysisk person. Det kan inte vara ett bolag, en förening, en stiftelse eller liknande. Det är också nödvändigt att en specifik person namnges. En framtidsfullmakt kan inte formuleras så att vem som än innehar fullmakten är fullmaktshavare.

4. Fullmakten ska vara skriftlig

Det fjärde kravet är att framtidsfullmakten är skriftlig. Detta är inget konstigt. Framtidsfullmakten är ett viktigt dokument som får stor påverkan på människor och det är därför naturligt med stränga formkrav.

5. Fullmaktsgivaren ska skriva under fullmakten

Det femte kravet är att fullmaktsgivaren skriver under framtidsfullmakten. Detta krav påminner om kravet för testamenten. I princip innebär det att fullmaktsgivaren ska skriva under dokumentet med penna på papper. Om fullmaktsgivaren inte kan det, så kan han eller hon få hjälp. Det godtas inte att en framtidsfullmakt skrivs under med elektronisk signatur.

6. Fullmaktsgivarens underskrift ska bevittnas

Det sjätte kravet är att fullmaktsgivarens underskrift bevittnas. Det påminner återigen om ett testamente. Två vittnen ska närvara vid undertecknandet och känna till att det är en framtidsfullmakt som undertecknas. Sedan ska vittnena intyga detta genom att själva skriva under fullmakten. Det finns också regler om jäv för vittnen.

Ingen gratis mall eller blankett

Det är ingen bra idé att ladda ned en gratis mall eller blankett för framtidsfullmakt och skriva en egen fullmakt utifrån det. Många framtidsfullmakter kan se lika ut, med det finns vissa specifika val som du kan göra. Det handlar till exempel om vilka angelägenheter som ska omfattas av fullmakten, ifall det ska utses en särskild granskare och hur fullmakten ska träda i kraft. Valen kan få stor betydelse och det är viktigt att du verkligen förstår de olika alternativen.

Dessutom är bevittningen en viktig del av framtidsfullmakten. Att bevittningen sker på bästa sätt är viktigt om någon anhörig i framtiden ifrågasätter fullmakten.

Därför är det bäst att du låter en jurist upprätta framtidsfullmakten och genomföra bevittningen åt dig. Dipa juridik kan hjälpa dig. Börja med att boka ett gratis telefonmöte, så kan du berätta om dina behov.

Framtidsfullmakten kan avse olika angelägenheter

När man skriver en framtidsfullmakt, så är det viktigt att ange vilka angelägenheter den omfattar. Man brukar skilja på ekonomiska och privata angelägenheter. En framtidsfullmakt omfattar båda dessa eller en av dem. Med ekonomiska angelägenheter menar man framför allt att ingå avtal med utomstående, till exempel om köp och hyra, samt att förvalta egendom och pengar. Med personliga angelägenheter menar man framför allt frågan om var fullmaktsgivaren ska bo.

Att sälja en fastighet är något som ofta kan vara aktuellt för den som har en framtidsfullmakt. Det är också något som traditionellt omfattas av strikta formkrav. En försäljning av en fastighet är en ekonomisk angelägenhet och om en framtidsfullmakt omfattar ekonomiska angelägenheter, så ger den därför i allmänhet en rätt att köpa eller sälja en fastighet. Om man vet att det kan bli aktuellt att köpa eller sälja en fastighet, är det dock bäst att skriva detta i ett särskilt förtydligande i fullmakten för att undvika missförstånd.

Att ta hand om dokumentet

Efter att man har upprättat en framtidsfullmakt är det viktigt att ta hand om dokumentet. Det finns inget system för registrering av framtidsfullmakter och därför är det viktigt att dokumentet förvaras på ett bra sätt.

Det kan ibland vara klokt att upprätta flera exemplar av framtidsfullmakten. Varje exemplar blir då original och likvärdiga. Det kan till exempel vara bra om man utser flera fullmaktshavare. I princip ska fullmaktshavaren visa upp fullmakten i original varje gång den används och därför kan det vara bra att varje fullmaktshavare har ett eget exemplar.

1. Fullmaktsgivaren är i ett medicinskt betingat tillstånd

Det som avses med ett medicinskt betingat tillstånd är ”sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande”. Allmän ålderssvaghet kan ses som ett sådant försvagat hälsotillstånd.

Med ”liknande förhållande” avses bland annat missbruk av allvarligt slag. Det kan vara alkoholmissbruk eller narkotikamissbruk, men även spelmissbruk. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta bara är ett av flera villkor som måste vara uppfyllda.

2. Fullmaktsgivaren saknar förmåga att fatta egna beslut

Det viktigaste villkoret för att en framtidsfullmakt ska träda i kraft är att fullmaktsgivaren saknar förmåga att fatta egna beslut. Det handlar om fullmaktsgivarens kognitiva förmåga. Det betyder till exempel mental förmåga att ta in information, att bearbeta information och att förmedla information.

Många gånger finns det ett läkarintyg som beskriver fullmaktsgivarens kognitiva förmåga. Det är inte bara viktigt att se till slutsatsen i läkarintyget, utan även till läkarens beslutsunderlag och resonemang. Det kan också finnas annat underlag som måste beaktas.

3. Fullmaktsgivarens beslutsoförmåga beror på det medicinska tillståndet

Det räcker inte med att fullmaktsgivaren är i ett medicinskt betingat tillstånd och att fullmaktsgivaren saknar förmåga att fatta egna beslut. Det krävs också ett orsakssamband. Beslutsoförmågan ska bero på det medicinskt betingade tillståndet.

4. Fullmaktsgivarens beslutsoförmåga är varaktig

Att beslutsoförmågan är varaktig betyder att den ska inte ska vara av övergående natur. Man ska inte kunna förvänta sig att oförmågan går över inom en nära framtid. Därför kan till exempel trötthet, oro, medvetslöshet och nedsövning inte vara grund för att en framtidsfullmakt ska träda i kraft. Samtidigt krävs det inte att beslutsförmågan är livslång.

5. Fullmaktsgivarens beslutsoförmåga är huvudsaklig

Att beslutsförmågan är huvudsaklig betyder att den ska gälla de flesta av de angelägenheter som fullmakten omfattar. Detta villkor är främst till för att underlätta att fullmakten träder i kraft. En person kan ha olika förmåga att fatta beslut i olika situationer och en bättre förmåga i vissa situationer ska inte förhindra att fullmakten kan användas i andra situationer. Därför kan en framtidsfullmakt träda i kraft även om en person klarar av enkla rutinärenden eller om en demenssjuk har klarare stunder ibland.

Huvudregeln är att fullmaktshavaren bestämmer

Huvudregeln är att det är fullmaktshavaren som bestämmer om framtidsfullmakten ska träda i kraft. Fullmaktshavaren ska då dels bedöma om fullmakten uppfyller de sex formkraven, dels bedöma om de fem villkoren för ikraftträdande är uppfyllda. Fullmaktshavaren ska då göra en enklare bedömning och inte en djupare medicinsk bedömning. Man kan kalla det för en ”lekmannabedömning”.

Meddelande till anhöriga

Om fullmaktshavaren bestämmer att villkoren är uppfyllda och att framtidsfullmakten ska träda i kraft, så ska han eller hon informera fullmaktsgivarens make eller sambo och andra nära släktingar.

Om det finns en särskilt utsedd granskare ska denne också informeras. Om det inte finns någon granskare, så har anhöriga möjlighet att en gång per år kräva att fullmaktshavaren redovisar hur han eller hon utfört sitt uppdrag.

Domstolen prövar efter ansökan

Domstolen kan också pröva om en framtidsfullmakt ska träda i kraft. Detta kan bli aktuellt i två situationer. Antingen så har fullmaktsgivaren skrivit detta som ett krav i framtidsfullmakten, eller så anser fullmaktshavaren att det behövs.

Det kan vara klokt att skriva in det i framtidsfullmakten om fullmaktsgivaren befarar att det kan uppstå en konflikt mellan fullmaktshavaren och anhöriga till fullmaktsgivaren. På ett liknande sätt kan det vara klokt att fullmaktshavaren tar upp frågan i domstol om det har uppstått en konflikt mellan anhöriga.

Det är alltid fullmaktshavaren som ansöker till domstolen och gör det möjligt för domstolen att pröva om framtidsfullmakten ska träda i kraft. Även om fullmaktsgivaren kan skriva i fullmakten att det krävs en ansökan för att fullmakten ska träda i kraft, så kan inte fullmaktsgivaren själv ansöka till domstol. Det är inte heller möjligt för anhöriga till fullmaktsgivaren att ansöka. Fullmaktsgivaren eller anhöriga får i så fall försöka övertyga fullmaktshavaren om att skicka in en ansökan.

Innan domstolen fattar sitt beslut, så ska domstolen inhämta ett läkarintyg eller liknande utredning om fullmaktsgivarens hälsotillstånd. Domstolen ska också inhämta yttrande från fullmaktsgivarens make eller sambo och andra nära släktingar.