Bouppteckning

Två betydelser

Reglerna om bouppteckning finns i tjugonde kapitlet i ärvdabalken.

En bouppteckning kan vara ett möte där de berörda träffas och går igenom tillgångar och skulder. Detta kan också kallas för en bouppteckningsförrättning.

En bouppteckning kan också vara ett dokument där man skriver ned de tillgångar och skulder som finns i boet och som man gått igenom på mötet. Detta kan också kallas för en bouppteckningshandling.

Två situationer

Det blir aktuellt att göra en bouppteckning i två situationer, dels när någon har gått bort, dels när två personer i en parrelation separerar.

När någon har gått bort är det dödsboet efter den personen som ska anges i bouppteckningen. Det är alltid en bouppteckning per person, även om till exempel två makar gått bort samtidigt. Bouppteckningen är då en del av arvskiftet och deltagarna på mötet är dödsbodelägarna.

När två makar eller två sambor har separerat är det parets bo, alltså makarnas eller sambornas tillgångar och skulder, som ska anges i bouppteckningen. Bouppteckningen är då en del av bodelningen och deltagarna på mötet är makarna eller samborna.

En legitimationshandling

När någon har gått bort så är bouppteckningen extra viktig. Bouppteckningen fungerar nämligen som en legitimationshandling. Det betyder att bouppteckningen behövs för att visa vem eller vilka som är dödsbodelägare och därmed vem som har rätt att företräda dödsboet. Det är nödvändigt med en bouppteckning för att sälja en fastighet, en bostadsrätt eller värdepapper eller för att avsluta bankkonton.

Gör bouppteckningen själv

Du får göra bouppteckningen själv efter att någon har gått bort. Om du har vana att hantera papper och fylla i blanketter, så klarar du själv av en enklare bouppteckning. Skatteverket har en blankett – blankett 4600 – som du kan använda och det finns instruktioner om hur du ska fylla i den.

Anlita en jurist

Det kan vara mycket att tänka på när man ska göra en bouppteckning. Det är till exempel viktigt att man förbereder mötet korrekt så att alla berörda blir kallade. Det är också viktigt att dokumentet uppfyller alla krav och att alla bilagor kommer med. Är det en komplicerad bouppteckning kan det vara klokt att anlita en jurist.

Ett annat skäl till att anlita en jurist kan vara att de anhöriga går igenom en svår tid och har starka känslor och att det därför är bättre att en oberoende person upprättar bouppteckningen.

Kostnad för bouppteckning

När du tar hjälp av en jurist tar juristen oftast betalt per timme. Hur mycket det kostar att anlita en jurist beror därför på vilken timtaxa juristen använder, om juristen gör några tillägg vid sidan om timtaxan och hur lång tid som det tar att upprätta den aktuella bouppteckningen.

Om du funderar på att anlita en jurist är du välkommen att boka ett gratis telefonmöte med oss på Dipa juridik, så kan du berätta om din situation och så kan vi svara på de frågor du har.

Bouppteckningsplikt

Huvudregeln är att det ska göras en bouppteckning efter varje person som avlider i Sverige. Det är den dödsbodelägare som har hand om den avlidnes egendom efter dödsfallet som ansvarar för att det görs en bouppteckning. Oftast är det en nära anhörig eller släkting som bor i närheten. Om det utsetts boutredningsman eller testamentsexekutor så ligger ansvaret istället på denne. Den som har ansvaret ska utse två så kallade förrättningsmän som ska genomföra bouppteckningen.

Om det inte finns någon dödsbodelägare som har hand om den avlidnes egendom, så kan till exempel en hyresvärd eller en god man ha ansvaret. Den personen kan då ansöka hos Skatteverket om att det utses en särskild bouppteckningsförrättare.

I vissa fall behövs ingen bouppteckning – istället räcker det med en dödsboanmälan. Så är fallet om den avlidne inte äger någon fastighet eller tomträtt och om den avlidne samtidigt inte har mer tillgångar än vad som täcker kostnaderna för begravningen.

Det är socialnämnden i den avlidnes hemkommun som bestämmer om det räcker med en dödsboanmälan. Den som är anhörig och som tror att det räcker med en dödsboanmälan kan begära att socialnämnden gör en sådan dödsboanmälan.

Två frister

Bouppteckningen ska som huvudregel ha inkommit till Skatteverket senast fyra månader efter dödsfallet. Det finns två olika tidsfrister. För det första ska bouppteckningen – mötet – genomföras senast tre månader efter dödsfallet. För det andra ska bouppteckningen – dokumentet – skickas in senast en månad efter mötet. Om mötet genomförs redan en månad efter dödsfallet har man alltså ändå bara en månad på sig att skicka in dokumentet.

Men det är möjligt att få anstånd. Anstånd kan man få, om det är svårt att få tag i underlag för bouppteckningen eller svårt att få kontakt med släktingar eller om det finns någon annan särskild orsak som gör det svårt att genomföra bouppteckningen – mötet. En ansökan om anstånd ska ha inkommit till Skatteverket senast tre månader efter dödsfallet.

Om bouppteckningen inte skickas in i tid, så kan Skatteverket förelägga den ansvarige vid vite att skicka in bouppteckningen. Det betyder att den ansvarige – om han eller hon sedan inte skickar in bouppteckningen inom viss tid – måste betala ett vite till staten. Skatteverket kan också utse en särskild bouppteckningsförrättare som får i uppdrag att genomföra bouppteckningen.

Ta fram skriftligt underlag

Det första steget inför bouppteckningsmötet är att ta fram ett skriftligt underlag. Det är förrättningsmännen som förbereder mötet och det är viktigt att prata med den person som bäst känner till den avlidnas förhållanden. Den personen ska sedan bli så kallad bouppgivare och skriva under bouppteckningsdokumentet.

Det är också bra att gå igenom den avlidnes papper för att undersöka vad det finns för tillgångar, testamenten och äktenskapsförord. Är den avlidne änka eller änkling ska man ta fram tidigare bouppteckning från Skatteverket. Från Skatteverket får man också personbevis som visar släktförhållanden. Slutligen behövs intyg från banker och försäkringsbolag avseende vilka tillgångar som finns.

Skicka kallelser

Det är många personer som har rätt att närvara vid bouppteckningsmötet och alla måste kallas på ett korrekt sätt. Det finns inget krav på att de närvarar, men de måste ha blivit kallade. Om de inte närvarar krävs bevis för att de har blivit kallade, till exempel en undertecknad bekräftelse eller att kallelsen skickats med rekommenderat brev.

De som ska kallas är efterlevande make eller sambo, arvingar, efterarvingar, testamentstagare, god man eller förvaltare och, om det saknas andra arvingar, Allmänna arvsfonden.

Om det finns ett testamente så är det lämpligt att skicka med en kopia på det i kallelsen. Då kan de kallade också få tillfälle att granska testamentet och se om de ska godkänna det eller inte.

Mötet genomförs

Den första punkten på mötet är att kontrollera närvaron. De kallade kan vara närvarande personligen, via videosamtal, via högtalartelefon eller via ombud. Om någon är närvarande via ombud, så är det viktigt att fullmakten uppfyller Skatteverkets krav, annars måste bouppteckningen göras om.

Bouppgivaren – den som bäst känner till den avlidnas förhållanden och som ska redogöra för boets tillgångar och skulder – måste vara närvarande. En av de två förrättningsmännen måste också vara närvarande. Den andra förrättningsmannen kan välja att istället kontrollera bouppteckningshandlingen i efterhand.

Bouppteckningen går till så att bouppgivaren och förrättningsmannen går igenom det skriftliga underlaget och går igenom vilka tillgångar och skulder som finns och värdet dessa anses ha. Tillgångar och skulder ska tas upp så som de var på dödsdagen. Värdet ska motsvara marknadsvärdet, men det värde som tas upp i bouppteckningen är inte bindande för dödsbodelägarna. När arvskiftet senare ska ske så kan värdet justeras. Det är därför möjligt att komma överens om ett ungefärligt värde på bouppteckningsmötet.

Uppgifter om personer

Den första sidan i Skatteverkets blankett – blankett 4600 – handlar om personer.

Där fyller man i uppgifter om den avlidna, om efterlevande make eller sambo och om övriga personer som ska bli kallade till bouppteckning. Man ska ange om de är dödsbodelägare eller efterarvinge, om de varit närvarande på mötet eller inte och hur de är släkt med den avlidna.

Tillgångar och skulder

Sidorna 2-5 i Skatteverkets blankett handlar om den avlidnas och efterlevande makes eller sambos tillgångar och skulder. När det gäller tillgångar finns det rubriker för fastigheter, tomträtter, bostadsrätter, bankmedel, bilar, båtar, lösöre och försäkringar. Skulder delas upp i skulder med inteckning – lån med säkerhet i till exempel en bostad – och övriga skulder. Det är de tillgångar och skulder som den avlidne hade på dödsdagen som ska antecknas.

Sista sidan

Den sista sidan i Skatteverkets blankett innehåller övriga upplysningar och underskrifter.

Under övriga upplysningar kan man lämna information om ifall det finns testamente, äktenskapsförord och gåvor som kan ha varit förskott på arv. Det ska även anges till exempel ifall efterlevande sambo begärt bodelning och om bröstarvingar begärt jämkning av testamentet.

Det är bouppgivaren och förrättningsmännen som ska skriva under bouppteckningen och intyga att uppgifterna i bouppteckningen är riktiga.

Skicka bouppteckning till Skatteverket

När blanketten är ifylld korrekt ska den tillsammans med bilagorna skickas in. Om det finns testamente och äktenskapsförord ska dessa finnas med som bilagor. Man ska också skicka in en bestyrkt kopia av bouppteckningen.